Som med så mycket annat så har både arv och miljö betydelse för utvecklingen av hjärt-och kärlsjukdomar. Kosten har en avgörande betydelse och likaså motionen, men även arvet spelar in.
Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som de ska. Exempel på hjärt-kärlsjukdomar är: hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke men även andra relaterade sjukdomar
Vad det gäller kosten så bör man äta mycket grönsaker och frukt. Det är bra med mat med omättade fetter, till exempel: lax, och sill, rapsolja och olivolja och mindre av mat med mättat fett.
När forskare har undersökt matvanornas betydelse för risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom ser man tydliga samband. När man istället studerar olika livsmedel, som ingår i matvanorna, finns inte samma tydliga koppling. Det pekar på att det är många olika faktorer som har betydelse.
Sammansättningen av fettet, det vill säga vilka fettsyror man får i sig, är viktigare än mängden fett man äter.
I praktiken betyder det att minska på charkprodukter och feta mjölkprodukter och istället äta mer fisk och oljor som till exempel raps- och olivolja.
Transfetter ska man helst undvika då de ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Om man äter mat med mycket mättade fettsyror och transfettsyror får man i allmänhet en sämre sammansättning av blodfetterna.
De omättade fetterna, framför allt fleromättat fett, ger en bättre sammansättning av blodfetterna.